Bevismaterial eller tecken i tiden
Lusthuset bara står där. Som ett bevis på att det var ett bra påhitt dethär att vi hamnade just här.
Och jag tänker att det är just sånna små (eller ganska stora saker) som höjer livskänslan flera meter.
Jag tänker sällan på, eller talar om för den delen, om hur saker var menade att hända. Men med det hära huset var det och blev det just så. Det var klätterträdet vid uppfarten där barnen hittade sin plats i allt det nya. Det var det där med att det står 9 olika sorters träd på tomten. Att det finns en matkällare. Att de som bott här innan oss har odlat och förberett marken. Någonslags känsla: Här får jag plats.
I lusthuset drömmer jag om att bjuda på afternoontea.
I väntan på ork och inspiration blir det gofika av annat slag.
Vilket inte heller är så dumt...
Kommentarer
Trackback
