Spår från förr...

När man rotar och letar så hittar man saker.
som spår från en tid då att skriva poesi var ungefär som att andas.




Du pratar om livet
så att vi ska förstå
vad det handlar om

det handlar om att resa sig upp och gå
om att sträcka sig mot
mount everests topp
växa några centimeter

det handlar om att röra sig frammåt
som ett lokomotiv,
eller att

stå stilla.

Det handlar om att behöva varandra
så mycket att vi riskerar allt
att leva sig in i varandras liv
så mycket att dammkornen fylls av insikter

Att beröra varandra,
innifrån och ut
att liksom tränga in i varandra,
innifrån

Låta händerna fastna i varandra
runt varandra
fastna i varandra,
för varandra

Inte som ett plåster på några sår, eller
en fläck på din tröja

utan
som en låt på hjärnan, eller
ett leende

Inte fastna på varandra
utan
innuti

Kommentarer
Postat av: Karin Omerasevic

ljuvlig.

2010-05-09 @ 19:18:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0